Active lifestyleamusement2 Architecturearrow-downPage 1Group 3arrow2arrow22arrow2arrow2attachblocks2blocks2 bus2cafecalendar2 check2 close2 Collapsecollapse2Common facilitiesSocial lifestyleGroup 2CloseGood SVG BlackOK SVG BlackPoor SVG BlackVery good SVG BlackVery poor SVG Blackamusement2Culture EntertainmentShapedelete2Completely refurbished kitchen SVG Blackdocument2document_blankdoublearrowarrow2arrow2arrow22Eat DrinkShapeemail2expand2 Facebook Family friendlyfavourite2filter2floorplan2 Getting thereGreen solutionsgrocery_store2grocerystoreShapeHealthcareheart_activeHeart filled SVG Blackheart_inactive holiday_cottage2Shapehospital2house2mypagespin_distanceicon-unit-v2 Instagram like2 LinkedIn list2Local servicesbonava logotype primary bonava logotype primary bonava logotype secondarybonava logotype_symbolMaintenance SVG BlackMap-pin minus2minus2mobile2parkNature activitiesnature_trails2Neighbourhood story close - kopia Created with Sketch. parking2pdf2 pin2play2plot2Group 2plus2external_link2 restaurant2row_house2preschool2Schoolssearch2semi_detached2settings2Shoppinglocal_services2ShowingSocial lifestyle Special featuregymtap Tools SVG BlackGroup 2tube2user2video2 Tools SVG Blackcalendar2
Jenny Winblad Jonathan Molund

Framtidens bostäder byggs i Rosendal

2026-10-09, 09:30

Det mest klimatsmarta huset är det som aldrig byggs. Men Uppsala växer och behöver bostäder. Då går det inte att vänta på att framtidens material och byggmetoder ska lösa klimatfrågan. I Rosendal utmanar Uppsala kommun därför både sig själv och byggbranschen: hur långt går det att pressa klimatavtrycket – och samtidigt bygga en riktigt bra stad?

Målet är högt ställt. Rosendals fjärde etapp ska bli klimatpositiv och fungera som testbädd för framtidens byggande. Först ska utsläppen pressas så långt det går. Det som återstår ska balanseras med kompletterande åtgärder, med målet att etappen som helhet ska ge ett nettoupptag av växthusgaser.

Och ambitionen går att sätta siffror på. I kommunens klimatbudget motsvarar ett mer traditionellt byggande av en etapp i den här storleken omkring 24000 ton koldioxid. Här är prognosen omkring 12000 ton – ungefär hälften.

– Vi har som mål att leda klimatomställningen. Vi ska inte bara göra det bra, vi ska ligga i framkant och bidra till utvecklingen, säger Jonathan Molund, enhetschef Exploatering på Uppsala kommun.

I Rosendal vill kommunen gå från teori till praktik. För om morgondagens byggande ska bli bättre måste vi våga pröva lösningarna idag – och lära av både det som fungerar och det som inte gör det.

Ribban sattes högt redan när marken skulle fördelas. I markanvisningstävlingen fick byggaktörerna visa hur de kunde bidra till en stadsdel med minimalt klimatavtryck. Allt från konstruktion och material till energi, transporter, återbruk och mobilitet synades.

– Vi ville inte tvinga in någon i det här. Vi ville hitta byggaktörer som själva ville minska sin klimatpåverkan och vara med och driva utvecklingen, säger Jonathan.

Ett av de första projekten som nu växer fram är Bonavas Timmer med 64 nya bostäder. Målet för byggandet är 165 kilo CO2e per kvadratmeter BTA. Ett mer traditionellt byggande ligger på närmare 368 kilo. Timmer siktar alltså på ett klimatavtryck som är cirka 55 procent lägre.

– Timmer är vårt spetsprojekt för flerbostadshus. Kommunens höga ambitioner gör att vi behöver spänna bågen ytterligare. Klimatfrågan måste finnas med i varje beslut – man får helt enkelt ha klimatglasögonen på hela vägen, säger Jenny Winblad, hållbarhetschef på Bonava Sverige.

Och det är just ”hela vägen” som är poängen. Det finns ingen enskild lösning som löser ekvationen. I stället har projektet fått vrida och vända på allt från konstruktion och materialmängder till betong, stål, isolering, gips och glas.

Bild: Projektet Timmer i Rosendal

Stommen har varit den största utmaningen. Ursprungligen planerades en träbaserad konstruktion, men när den inte gick att få ihop tekniskt och ekonomiskt fick projektet tänka om. Lösningen blev en slimmad stål- och betongstomme med klimatförbättrad betong och återvunnet stål.

– Jag trodde nog att vi skulle behöva bygga i trä för att komma ner på 165. Kan vi nå dit med en betongstomme är det faktiskt ganska revolutionerande, säger Jenny.

Även små beslut får betydelse när de läggs ihop. Badrummen halvkaklas för att minska materialåtgången utan att göra avkall på funktion eller stil. Med en ny golvbrunn kan värme återvinnas ur duschvattnet. För den som flyttar in kommer däremot resultatet inte upplevas som någon kompromiss.

Det är också en viktig del av Uppsalas tanke. Klimat ska vara en självklar parameter när staden byggs – tillsammans med ekonomi, arkitektur och kvalitet. Lösningarna måste fungera i praktiken för att kunna användas igen.

Allt kommer heller inte att bli rätt från början.

– Vi kommer säkert att göra fel. Det viktiga är att vi vill göra bättre än förut, göra medvetna val och vara transparenta med vad vi gör, säger Jonathan.

När den fjärde etappen står färdig vill kommunen kunna visa vad som fungerade, vad som inte gjorde det och vad man lärt sig. För Bonava ska Timmer på samma sätt ge kunskap att ta vidare till kommande bostadsprojekt.

–Det är ju det som är målet – att allt det här tillsammans ska skapa en fantastisk boendemiljö. Det är det vi vill att de boende ska uppleva, säger Jenny.

Och kanske är det först då satsningen verkligen har lyckats. När man om tio år går genom Rosendal och inte tänker på området som ett klimatprojekt. Man ser bara bra bostäder, grönskande kvarter och en levande stadsdel där människor trivs.

Det hållbara behöver inte se annorlunda ut. Det behöver bara bli det nya normala.


Bild: Jenny Winblad och Jonathan Molund

AvdelareFakta om Bonava

Bonava är en ledande bostadsutvecklare i Europa med syftet att skapa lyckliga grannskap för fler. Med sina 900 medarbetare utvecklar Bonava bostäder i Tyskland, Sverige, Finland, Lettland, Estland och Litauen. Bolaget har hittills uppfört inemot 40 000 hem och hade 2024 en nettoomsättning om cirka 8 miljarder kronor. Bonavas aktier och gröna obligation är noterade på Nasdaq Stockholm.

Avdelare